Letra de Viterskog

Midnattstimman äro slagen, salgen ur tornets klocka. Ekar ut över nordens land, over viterskog där viter går. Mörkret falla tungt, bryter ned kropp och själ, vintertid väntas kall, fryser blodet i dess kärl. Barfotatryck i snön förtäljer fattigdom och hungerdöd, i ett satans år har det svultit för i viterstigar har de vandrat. Mörkret falla tungt, bryter ned kropp och själ, vintertid väntas kall, fryser blodes i des kärl. Genom gammelskogen och över fjäll, ovan skyn färdas Maran ikväll, söker dig som öppen ligger mee vekt sinne och du rida in i plagor skall av hon i gråa linne.