Ebenholtz Café 歌詞

Han lämnade huset klockan två Mitt på dagen när ingen alls såg på Bussen kom, han satte sig rak På en tom plats längst där bak Han tittade ut På barn som lekte, skrattade och försvann Han fick ett mail, ett namn han aldrig glömt Han tvekade först, var hon bara någon han drömt En sommarkväll så ljus och ljum Visst fanns hon där i samma rum Han tittade ut Han såg hon dansade, skrattar och försvann Han steg av bussen precis före tre Och gick in på Ebenholtz Café Bland kanel och sockerlag Tog han några djupa andetag Och lät det hända Solen bländade, skrattade och försvann