Vägskälet 가사

Jag står på bron mellan hopp och förtvivlan Och jag vet att jag borde välja väg Många nätter av tårar och tankar Långa dagar när allt känts fel Det är så lätt att stanna i Det trygga och det vanda Man lever intensivt vid ravinens brant Det fanns en tid då vi alltid var måna Om att vårda och hålla om varann Vart tog längtan och spänningen vägen? Alla värmande ord som efterhand försvann Jag står på bron mellan hopp och förtvivlan Även grälen har blivit på rutin Och jag tror att du känner som jag men Ändå säger vi ingenting Det är så lätt att stanna i Det trygga och det vanda Man lever intensivt vid ravinens brant Två frusna själar som inte tycks tina För vi rör nästan aldrig vid varann Vart tog längtan och spänningen vägen Alla värmande ord som efterhand försvann