Fiender کے بول

Vi ville, vi kunde, vi vågade slå Med djärvt och kamplystet sinne Vi fällde en fiende, fällde väl två När ödesdagen var inne Vårt liv är en kamp var dag som går Och först med vår död ska den släckas För varje fiende som du slår Skola tio nya blott väckas Vi stodo i stormen som män engång Ej fred och pardon vi begärde Vi stredo som män mot träldom och tvång Och seger oss ödet beskärde Men tro ej at freden är evig och fast Vår kamp är alltjämt densamma Allt liv är en kamp utan frid och rast Allt liv är en orolig flamma Hur än du drömmer om frid och ro Dig vänta blott nya strider Till dess engång över dödens bro Med krossad panna du skrider