Den Tödes Drömmer کے بول

gra moln tacker skyn, mitt vasen fylls av langtan himlen oppnar sig ater over min morka glanta det svala regnet faller pa min forgangna kropp, sipprar ned i mitt inre, forloser kyla spader blod. kylan foder minnen om blod, dod och ara. regnet foder drommar om en ny tidlos era. denna livlosa kropp argad av stal och tid. stungen djupt av svek likt tornar i tusen sorg och oandligt hat, dodens tysta kalla invit, livets doende laga mellan dod och liv. ar jag blott en skugga som vandrar bland vaga minnen? fodda ur min ensamhet ur min doende laga doende likt den ljuva natten vid gryningen, da solens stralar fordriver stjarnors sken... stilla skuggor fran falnad tid, tander glod ur gammal aska. gomda spillror av hopp i den dodes drommar...