Helgdagskväll I Timmerkojan 歌词

Bort längtande vekhet ur sotiga bröst Vik, bekymmer, ur snöhöljda bo! Vi ha eld, vi har kött, vi ha brännvin till tröst här är helg, djupt i skogarnas ro Sjung, Björnbergs-Jon ur din fullaste hals om kärlek och rosor och vår! Stäm fiolen, Brogren, och spela en vals för spökblåa, månlysta snår! Det är mil efter mil till lador och hus där frosten går tjurig vid grind här är lustigt i stockeldens gula ljus som darrar i nattens vind. Du är fager, Brogren, i eldglans röd, där du gnider din svarta fiol, för mat och för brännvin du glömt all nöd och din panna är ljus som en sol. Och när morgonens stjärnor blekna och dö och när ångorna stelna till is, och när dagningen skälver på myr och sjö vi sova på doftande ris. Då sova vi alla på granris tugnt och drömma om bleka mör och snarka och vända oss manligt och lungt medan elden falnar och dör.